Mikaela Riisager

 

Det finns egentligen inte ord för hur mycket jag älskar min lilla Tant egentligen. De här två åren jag har haft henne har varit bland de jobbigaste och roligaste jag har varit med om. Betäckningar som inte har tagit sig, hälta, en Tant som alltid är lika rolig att umgås med oavsett vad vi gör, de där små ögonblicken när hon går som en klocka... för vet ni vad? Det var många år sedan jag tyckte det var roligt att rida.. Lilla Tant Pucko ändrade på det med buller och bång. Just nu kliar det i fingrarna på mig över att få klättra upp på henne igen.

Men en sak i taget. På söndag men fram tilldess så kör vi vidare på arbete från marken. Igår longerades hon, idag tar VBM* henne och så kör vi vidare imorgon.

 

There's no stoping now!
♥
Mikaela & Dixie     

 

* VBM kan läsas som Världens Bästa Medryttare